SM-veckan i Linköping 2022 är den mest jämställda SM-veckan genom tiderna, och Mötesplats SM-veckan är en del av den och det präglar således även innehållet. Mötesplatsen går av stapeln dels den 24 maj på Linköpings universitet och den 28 – 30 juni 2022 på Linköping Konsert & Kongress under SM-veckan.
Med idrotten i fokus lyfts viktiga frågor för regional och nationell utveckling. Spännande föreläsningar med intressanta gäster kommer hållas som leder till inspiration och ökad kunskap inom aktuella ämnen och forskning.
Mötesplats SM-veckan i Linköping arrangeras i samarbete mellan Riksidrottsförbundet, RF-SISU Östergötland, Linköpings Universitet, Linköpings kommun & Visit Linköping
Läs mer och följ sändningarna här
”Jag har inte valt mina drömmar, många gånger har jag önskat att jag drömt om något mindre ansträngande än att åka 10 000m skridsko. Den svagaste länken i min idrottskarriär var alltid min bristande motivation- det som hindrade mig från att lyckas var först och främst min ovilja att göra det. Jag kommer prata om hur jag lärde mig förstå mina drivkrafter och fick de att växa sig starkare.”
Evenemang sprider glädje, stolthet och gemenskap till alla inblandade, både till individer och organisationer som är delaktiga i eventet. Värdskap som dessa leder till att både deltagare och andra besökare gemensamt förmedlar en positiv känsla för evenemanget/arrangören och som i sin tur blir positivt även för det lokala näringslivet på platsen. Tex via att besökarna bor och äter på hotell och restauranger i området för evenemanget. När deltagare och besökare lämnar evenemanget ska känslan av att ”hit vill jag gärna återvända” infinna sig, då utvecklar vi vårt evenemang och platsen det arrangeras på tillsammans. Hur sker detta och varför är det viktigt?
Svenska ishockeyförbundets modell för idrottsforskning, exemplifierat med FUN MAPS. Vad tycker idrottarna är kul och hur leder det till spelarutveckling? Under föredraget berörs även Svenska ishockeyförbundet Dam- och flicksatsning 2030. Hur hänger den ihop med vad som är kul? Man kommer väva ihop FUN MAPS med den utredning som har gjort som heter Fullt lag och fokusera extra på det data som samlats in inom ramen för FUNMAPS, vad den säger gällande skillnader mellan killar och tjejer om vad de tycker är kul, samt varför det ofta finns en annan bild än våra fynd bland folk inom idrotten och hur detta kan påverka negativt.
Marie Löf, professor vid Linköpings universitet, driver flera studier av små barns matvanor, fysiska aktivitet och kondition, bland annat tillsammans med universitetsadjunkten Hanna Tigerstrand. Forskarna utvecklar och testar olika digitala verktyg, inom MoBILE-projektet. Med hjälp av dessa kan föräldrarna få stöd med kost och motion redan under graviditeten, något som kan fortsätta under barnets första år. I det globala SUNRISE-projektet mäts bland annat kondition, längd, vikt och motorisk kontroll på upp till 1 000 svenska förskolebarn. Fysisk aktivitet, stillasittande, skärmtid och sömn kartläggs och kommer ge oss en bättre bild av små barns hälsorelaterade vanor.
Motionslopp för kvinnor, så kallade tjejlopp, lockar hundratusentals deltagare varje år och marknadsförs ofta med ord som gemenskap, fest och glädje – utan jäkt och stress. Vad säger dessa lopp om vårt samhälle och vår kultur? Vilka villkor omgärdar tjejloppen och vilka konsekvenser får de i förlängningen – för jämställdheten och könsrelationerna i samhället, för motionsidrotten och för de möjliga sätten att motionera som kvinna?
SM-veckan i Linköping 2022 är den mest jämställda SM-veckan genom tiderna. Det syns i urvalet av idrotter och grenar, i antalet deltagande aktiva, i fördelning av sändningstid och reportage, i sammansättning av volontärgruppen samt i styrning och ledning av evenemanget .Jämställdhet handlar inte bara om representation. SM-veckan i Linköping 2022 bygger en kultur där jämställdhet utgör kärnan av hur vi arbetar med värdskap, trygghet och upplevelser.
Ojämlikhet i samhället präglar också idrotten, och den skapar nya utmaningar för föreningar. Samtidigt har förväntningarna på att idrotten ska hantera sociala problem och bidra till integration blivit allt större. Hur hänger det ihop, och vad för utmaningar eller möjligheter skapar detta?
Idrottsrörelsen är en inkluderande och en positiv kraft mot segregation och utanförskap genom att vara en viktig mötesplatsen där vi möts som föräldrar, ledare, spelare, domare och vänner. Närmare 90 procent av alla barn och ungdomar i Sverige har någon gång under sin uppväxt varit med i en idrottsförening. Studier visar att idrotten efter familjen och skolan är den viktigaste miljön för många barn och ungdomar under uppväxtåren. Idrotten har tagit och vill ta ett stort ansvar för att skapa starka individer och ett varmt och inkluderande samhälle. Vi vill bidra till att minska hälsoklyftorna genom att fler rör sig mer tillsammans. Idrott i förening gör Sverige starkare.
